fredag 20 juli 2018

Skrattar bäst som skrattar sist?


En av förra veckans orosmoment med semesterresan var om vi skulle få besök av rådjur eller hjortar när vi var borta, men det fick vi som tur var inte. För två år sedan när vi kom hem från en Norgeresa var situationen en helt annan. Då hade djuren varit inne på tomten och dels ätit växter men framförallt fejat och/eller ätit på stammarna på vissa träd och buskar. En sak är väl när rosenknoppar eller perenner äts upp, plantorna överlever ju ändå. Mycket värre är det när djuren ger sig på stammarna, det betyder så gott som alltid en säker död och/eller skador som inte går att reparera.

När träd eller buskar skadas så illa att de ser ut att gå mot en säker död brukar jag vara beredd att gräva upp och lägga på komposten på en gång, jag står inte ut med att se eländet. För två år sedan blev en jättefin Japansk Lönn, Acer palmatum 'Katsura' ringbarkad och halvt uppäten och jag gav upp direkt. Som tur är gjorde inte maken det. Han kapade stammen där trädet var skadat och ställde resterna i en kruka. Året efter kom det små skott och nu två år efter är ett nytt träd på gång. Vi har satt det i en rabatt där det ska få stå kvar, Dagliljorna runt om får flytta på sig när trädet har blivit större.


Det känns ibland som att rådjuren och hjortarna är riktiga finsmakare som bara ger sig på det man är allra mest rädd om. I samma veva gav de sig nämligen på Solfjäderstallen, Sciadopitys verticillata. Som tur är var den förhållandevis ny och hade två huvudstammar och de skadade bara den ena. Den tog vi bort och trädet börjar nu se ganska fint ut igen.


Ett annat barrträd som fick stora skador var Himalaya-enen, Juniperus squamata 'Meyeri' där huvudstammen åts upp. Vi fick leda upp en annan gren som huvudstam och även om den inte är lika snygg som ursprunget så ser det ok ut.


Annat som brukar ryka när rådjur och hjortar är i farten är rosor och det har nog varit en av anledningarna till att jag inte har varit så sugen på att ha rosor i trädgården. Vem vill ha ett gäng rosbuskar som hela tiden saknar blomning? Men med Trico Garden och våra höga staket har jag lyckats skydda rosorna detta år och de klarade sig även nu när vi var bortresta. Och synen av rosorna som äntligen har fått möjlighet att växa till sig och samtidigt bjuda på generös blomning gör att även jag börjar bli en rosälskare:-)







Och som ytterligare ett steg för att hålla djuren borta förlänger vi nu våra bambustaket även till södra sidan av tomten (sedan drygt ett år har vi bambustaket på norra och östra sidan). Nu blir skateten så höga att djuren omöjligt kan ta sig in.


Så får vi se då vem som skrattar sist och bäst den här gången - vi eller djuren.

Till sist en liten gullig historia om det där med att aldrig ge upp en planta. Vi hade förra året ett lite olivträd i kruka som fick övervintra i gästhuset. Det såg allt annat än piggt ut i våras, men vi flyttade ut det på vinst och förlust. Treåringen som har varit en flitig vattnare av krukorna (de har aldrig varit så välvattnade som i år) har vattnat det vi trodde var ett dött träd och titta - det lever.



Här är det nog tråringen som får skratta sist och säga "vad var det jag sa"? :-)

11 kommentarer:

Marit Sønstebø sa...

Så bra da! Heldigvis så klarer planter seg bedre enn vi frykter. Jeg fikk både en lønn og et sedertre beskåret i fjor av rådyr, men begge lever i beste velgående.
Godt at du har begynt å like roser :)

Klem, Marit

Karsten F sa...

Hei Nora

Ja, det er fantastiskt
Der er selvfølgelig planter, buske og træer der ikke klarer sig i naturen, men ofte ser hvordan de kommer såp flot igen, jeg har også skåret mange træer ned over ringbarkning, de har alle klaret sig. Det er værre med frostskader, hvor frosten får barken til at skille sig fra stammen - langt nede.

Men ellers er jeg optimist!

Ha en dejlig helg

Anne-Kristin Sander Naurstad sa...

Hei Nora. Det gjerdet ditt ser flott ut, å gjøre det vanskeligere for dyrene å komme inn minsker risikoen for besøk. Jeg har hatt samme utfordringene med roser som deg, i år har de, med ett unntak, fått stå i fred. Nå tror jeg det kanskje er fire-fem uke siden hjortenhar spist noe i hagen. Jeg var i Sverige en liten tur tidligere i sommer og prøvde å finne et hagesenter der de solgte Trico Garden, men fant det ikke. De selger det ikke i Norge, dessverre. Ha en fin helg. Klem fra Anne-Kristin

Maribel sa...

Hej Nora!
Hoppas du kan hålla djuren utanför trädgården. Jag har bara några få rosor,som inte varit så villiga att blomma i år, är fortfarande lite tveksam till dem. De är fina när de blommar, men bladlöss och andra kryp är inte så trevligt. Dina blommar rikligt och fint.
Ha det gott /Marika

Carina, 4 Seasons by Carna sa...

Så kul att det trots allt blivit något bra trots skadorna. Kanske ännu roligare att få se rosorna blomma. Överdådig blomning i bilderna :)

Ha det gott! Carina

hagen vår sa...

Hei Nora!
Sånne hagehistorier liker jeg. Jeg er veldig fornøyd med buskene som har blitt reddet etter jordrotteangrep.
Ha det godt! Klem Anne

Inger sa...

Bra gjort av 3-åringen! Torkan är hemsk men rådjuren slipper jag tack och lov.
Kram

World of Animals, Inc sa...

Your flowers are turning out lovely! I need to start tending more to my flower bed to get my flowers to look as nice as yours. Great photos, thanks for the share. Keep up the posts!
World of Animals

Anja C. Hill sa...

Hej Nora!
Ja, trädgården är i mångt och mycket "Learning by doing". Härligt att där har åldern av eleven ingen betydelse. Det är resultat som räknas.
Roligt att läsa om lönnräddningen.
Att få ha sin trädgård ifred från vilda djur gör att man kan fortsätta att älska dem istället för, tja, hata, som många gör som får sina grödor förstörda av dem.
Som människa glömmer man ibland att de har samma behov av mat som vi och kanske tom omväxling i kosten;-)?
Jag och rådjuren brukar "vinka" till varandra ömse sidor av viltstaketet ;-). Ert bambustaket är verkligen läckert!

Det är vackert med en rådjurs"mamma" med två bambin i hälarna.
Ha det riktigt gott i hettan!
/Anja

Mia sa...

Så bra med hjälp med vatten, det tar sin tid i år. Olivträdet kommer bli en stolthet.
Rådjur är nog en svår nöt att vinna över men med det staketet ska dom väl hoppa högt för att komma över. Det ser ju dessutom riktig tufft ut, fick lust på något liknande här också. Man ska inte ge opp plantor för tidigt, många tycks överleva mot alla odds.

Fortsätt njuta sommaren :)

Anna-Karin Rickardsson sa...

Hej Nora!

Vad skönt att ni har fått ha er trädgård i fred under semestern i år. Det är så trist när de gett sig på de vedartade växterna, och fejat sönder stammarna. Hos oss tog de en magnolia i år och det är tråkigt. Men eftersom det bara var den de förstörde så känns det rätt bra ändå.

Ni har görsnygga staket, och det är inte utan att jag blir lite sugen ..... Både för att skydda och för utseendets skull,

Era rosor är superfina, och vad de blommar i värmen. En härlig syn.

Kram Anna-Karin