Jag har alltid haft ett ambivalent förhållande till Alunrötter, Heuchera. Från början gillade jag dem inte alls, men med tiden har jag förstått att de har mycket att bidra med - inte minst tack vare alla färger de finns i numera. Så mitt ogillande har åtminstone övergått i en form av acceptans.
De senaste åren har jag därför köpt ett antal Heuchera och testat att plantera dem i (nästan) alla möjliga lägen som vår tomt kan bjuda på. Soligt, halvskugga, nästan skuggigt, lerjord, sandigare jord, mullrik jord - den enda platsen de väl inte har varit på är våtbäddarna där jorden är sur. Jag har täckt dem med löv på hösten och jag har testat utan täckning. Det sägs ju att många av de nyare sorterna av Heuchera är "delvis" vintergröna, men med ett undantag är det inget jag har märkt. I så gott som nästan 100% av fallen har plantorna nämligen sätt så här bedrövliga ut på våren.
Här en 'Obsidian' som har decimerats kraftigt, jämför med tallbarret på högra sidan i bilden så kan ni ana hur liten den är. (Bilderna är tagna för några veckor sedan så plantorna har i skrivande stund återhämtat sig lite mer än vad som visas på bilderna, men de är fortfarande en trist syn) Till saken hör att alla plantorna nu är omplanterade eftersom de nästan växte "ovan mark" efter vintern.
Några namnlösa sorter som inte är mycket att hurra för precis
Till sist undantaget som är den enda som har klarat sig bra hos mig. 'Lime Rickey' som är planterad i lerjord och halvskuggigt läge. Just nu är den "vintertrött" i färgen, men den har åtminstone blad kvar.
Så sent som förra året lovade jag mig själv att aldrig mer köpa några Heuchera - till trots för att de sägs vara "problemfria" (bland annat enligt boken "Perenner" av Hansson/Hansson). Det är möjligt att detta är en lätt perenn - men Heuchera och jag kommer uppenbarligen inte överens.
Men eftersom vi är två om denna trädgården och maken har gjort ett fint nytt område i trädgården med buskar och träd som går i röda och gula nyanser, så har jag ändrat mig. Det behövdes nämligen några komplement till buskarna och maken var mycket bestämt på att färgtemat ska hållas i den röda/gula skalan så då fick jag krypa till korset och acceptera några flera Heuchera i trädgården. Här är de för ett par veckor sedan, nyplanterade i halvskuggigt läge i mullrik jord......så får vi se hur det går denna gången.....fortsättning följer :-)
8 kommentarer:
Jeg kjenner til problemet, og de er absolutt ikke så enkle å få til som noen skal ha det til ;)
Men en må kanskje se på de som ettårige og heller nyte de mens de er fine akkurat som palettblad og andre dekorasjonsplanter? Jeg kjøpte en ny i fjor, og den er faktisk akkurat like fin som i fjor. Jeg blir aldri klok på hvorfor jeg lykkes med noen av de, mens andre bare dør... Men jeg synes de er utrolig fine i fargene, og kommer nok alltid til å kjøpe nye av de ;)
Klem, Marit
Nej, så där superenkla är de ju inte. Jag har också några olika sorter och de klarar sig verkligen olika bra trots liknande jord och läge. Men när man får dem att klara sig och de blommar är de perfekta i buketter. Håller länge, är skira och fungerar bra ihop med nästan alla andra blommor.
Kram, Karin
Här i zon 4 klarar de sig defenitivt inte att hålla sig vintergröna, men jag vill inte vara utan dem ändå. Svär och suckar över allt torrt och spretigt som måste rensas bort men det är snart glömt.
Ha det så gott och lycka till
/Anette
Kjenner problemet, særlig med den mørk røde heucheraen. Men, jeg graver dem opp hver vår, deler dem og planter dem ned igjen. De blir like flotte igjen, formerer seg villig, og dukker opp i den minste "fjellsprekk"
Flott at du prøver igjen:-)
Ha en fin dag.
Eirin
Samma problem här Jag tycker inte att jag får dom snygga, oftast blir det något spretigt och formlöst och vissa går inte alls. Jag provar också på olika ställen, inget verkar passa speciellt bra. Jag får kanske skippa dom så småningom om dom inte skärper till sig. Ha en fin vecka. Carita
Snygg stentrappa, det kommer bli super när växterna fyller på lite.
Jag köpte två Alunrot ´Marmalede vid ett mycket svagt tillfälle och dessa håller sig dassigt vintergröna. De överlever mot min vilja utan omvårdnad och jag kan bara inte slänga levande växter(det är min sjukdom)
Delade erfarenheter hos mig också. Spesiellt dom mörka kan bjuda problemer, men marmelade står med blad genom vintern och sätter färg på rabatten tidig vår när inget annat är där. Jag ska nog erkänna att jag fortfarande är frälst men inser att jag förlorar någon varje vinter.
Blandat resultat även hos oss i zon 1. Plantor som kryper upp ur jorden, är små och ynkliga och inte vintergröna känner jag igen. Men jag har också toppenfina plantor som är raka motsatsen... Det enda jag tycker mig se är att ju större planta, ju större chans till överlevnad. Plantor jag har köpt på växtmarknad har klarat sig allra bäst, oavsett sort.
Kram och lycka till med nyinköpen!
Kram Kristina
Skicka en kommentar