Självförsörjande på jord (nästan)

Bland allt som fascinerar mig med att ha trädgård så står komposteringsprocesserna väldigt högt upp på listan. Få saker i trädgården gör mig så glad och nöjd som att hålla på med komposterna. Jag skulle aldrig drömma om att ha en trädgård utan att ha komposter - de är ovärderliga (och man sparar pengar på jordinköp)

Precis som det brukar heta att man alltid ska skaffa ett större växthus än man tror att man behöver vill jag påstå att man ska se till att ha större och flera kompostbingar än man tror sig behöva. De fylls nämligen fortare än man tror!

Vi har fyra kompostbingar i trädgården, alla byggda av maken. De står placerade nästan längst ner i trädgården i ett halvskuggigt läge.

Dessa tre hänger ihop. De två närmsta facken är på drygt en kubikmeter skulle jag tro, medan det längst bort är hälften så stort. Alla tre har fronter som går att plocka bort vilket gör att det är lätt att tömma dem. I det närmsta facket läggs allt nytt avfall. Sedan flyttas det bortåt, ett fack i taget.

 I anslutning till dessa tre finns en stor binge som rymmer mycket mer. Hit flyttas komposten när den inte är helt färdig men vi behöver mer plats i bingarna på bilden ovan.

Vi komposterar så gott som allt trädgårdsavfall. Kvistar mals ner i den här kvisttuggen och blandas med övrigt material. Kvistarna bidrar till luftighet i komposten.

Vår gigantiska ek som står bredvid komposterna ger oss hur mycket löv som helst. Eklöv komposteras långsamt men bidrar även de till luftighet. De är också perfekta för att undvika att komposten blir för blöt. Vi samlar eklöv i en stor påse och lägger i ett lager nu och då under sommarhalvåret.

När det är dags för nya rabatter eller för jordförbättring/påfyllning i befintliga rabatter använder vi främst kompostjord. Innehållet i den största bingen silas med hjälp av backar med hål i (se bild lite längre upp). Kvistar och ofärdigt material läggs tillbaka och får fortsätta komposteras, jorden används. 

Vi brukar blanda i lite rhododendrongödsel och torv om jorden ska användas till surjordsplanteringar. Vi blandar också alltid i lite färdigbrunnen matkompost (som förvaras i en annan påse, bild nedan)

Vad kan man då lägga i sin trädgårdskompost? Jag skulle vilja påstå att man kan lägga nästan allt där. Jag komposterar trädgårdsavfall, ogräs, löv, barr och kvistar (klippta eller malda). Rotogräs som kvickrot låter jag torka innan jag lägger i dem i komposten för att undvika att de slår rot och börjar växa. Viktigt är att försöka variera innehållet i komposten samt se till att den luftas ibland (gräv om) samt att den inte blir for torr. Riktigt torra somrar brukar jag vattna komposten emellanåt  - i en torr kompost stannar processen helt och det finns faktiskt också en liten brandrisk om komposten blir för varm. Att variera innehållet gör att processen går fortare.

 Annars är det bara att vänta och låta maskarna och andra goda hjälpare omvandla allt avfallet till härlig jord - det går fortare än man tror. Jag vet att en del tycker att trädgårdskompost är problematisk för att sniglar kan trivas där och visst kan de göra det. Men jag upplever det inte som något stort problem. Visst kan jag se någon snigel där då och då, men de avlivas omgående precis som när jag hittar dem på andra ställen i trädgården.

Till sist en bild på undertecknade en dag i april mitt i  det roliga arbetet med att gräva om i komposterna :-)

Allt är vitt, vitt, vitt.....

.......nåja, kanske inte riktigt allt men just nu är det väldigt mycket vita blommor i trädgården. Svåra att fota men alldeles ljuvliga att beskåda.

Jag var ett tag orolig att den fyllda Blodörten, Sanguinaria canadensis 'Multiplex' hade försvunnit men för ett par dagar sedan dök den upp, lika vacker som alltid

Balkansippa, Anemone blanda 'White Splendour' satte jag 100 knölar av för två år sedan. Jag har inte ångrat mig.

Flera Sippor, detta är Vitsippan  Anemone nemorosa 'Green Fingers'

Anemone nemorosa 'Lena'

Anemone nemorosa 'Leeds variety'. Denna påminner om vanliga vilda Vitsippor men blommorna är mycket större.

Även vilda Vitsippor finns det i trädgården. Det fanns en tid då jag försökte rensa bort dem men nu låter jag dem hållas på vissa platser. De vissnar ju ner så småningom och så här på våren när det är lite halvtomt i rabatterna så stör de inte.

Magnolia 'Alba superba' köpte vi förra året. Nu håller den på att slå ut med massor med blommor. Sånt gillas:-)

Vårt gigantiska gamla Körsbärsträd har börja blomma

Även Chokladkörsbäret, Prunus ceracus blommar. Detta är en liten buske, ungefär en meter hög skulle jag tro 

Vita Kungsängsliljor, Fritillaria meleagris

Fänrikshjärta, Dicentra formosa

Vinteriberis, Iberis sempervirens 'Snowflake'. 

Brokbladig Balkantrav, Arabis fernandi-coburgi 'Variegata'. Den är inte längre variegerad i bladverket men det gör inte så mycket, den är fin ändå.

Rhododendron med kritvita blommor, fast knopparna har lite rosa i sig.

Denna går mer åt svagt blekgult men jag räknar den som vit ändå....åtminstone i detta inlägg :-)

En Julros som sjunger på sista versen. Inte riktigt vit kanske, men nästan

Kopparhäggmispel, Amelanchier laevis fk 'Bäcklösa E' 

Till sist en pytteliten goding som jag har frösått själv för många år sedan, Androsace x pedemontana.

Julrosor ska det vara - massor av julrosor

Julrosor måste vara bland de bästa perenner som finns. Stor variation i färger, lång blomning, gröna året om, äts inte av sniglar eller rådjur (dock av hjortar är min erfarenhet) och inte minst - de blommar när inte så mycket annat blommar.

Jag har mina Julrosor samlade i den här rabatten. Här får de glänsa på våren tillsammans med Blåsippor och Vitsippor. När blomningen är över tar Löjtnanshjärtan, Aklejor och Pioner över.

Jag har köpt ett antal olika Julrosor upp genom åren, men eftersom jag mer och mer inser att jag vill ha många så tog jag för ett par år sedan beslutet att testa att låta de fröså sig i rabatterna. Lätt som en plätt, bara att låta bli att klippa bort blommorna innan fröna har släppts.

Nu, två år efter börjar jag se resultatet av mitt experiment. Det dyker upp hur många små Julrosor som helst.

Eftersom fröna är rätt så stora trodde jag att fröplantorna skulle dyka upp mest i omedelbar närhet till rabatten, men det har dykt upp några enstaka även längre bort. Som denna som slog sig ner i stenkanten till en av våra upphöjda rabatter. Den blommade för första gången i år och jag är riktigt så nöjd med färgen

Nu börjar del två i mitt Julrosexperiment. Det är dags att flytta en del av de största fröplantorna och den på bilden ovan samt tre andra har nu fått ett nytt hem i en rabatt som på sommaren domineras av Pioner och Hostor men som tidig vår är trist och tom.

Här finns det stora ytor att täcka - tur jag har många fröplantor :-)