Trappan som satt långt inne

I många år har vi haft en utmaning i trädgården som har varit svår att lösa och det är framkomligheten på berget i den sydöstra delen av tomten. Vi har stött och blött olika alternativ utan att hitta någon bra lösning innan maken på försommaren 2023 fick en strålande idé som han genast satte igång med, en trappa i moduler som "svävar" över marken.

Eftersom modulerna inte är i direkt markkontakt försvinner problemet med alla gropar och ojämnheter i berget, det blir plant och fint att gå ändå.

Modulerna är byggda var för sig och är alla i olika storlekar. Återigen har vi haft nytta av bergborren maken skaffade för några år sedan, det måste varit bland de bästa verktygen han någonsin köpt!

Nästa utmaning blir att försöka ersätta allt ogräs i åtminstone några av alla skrevor på berget med växter som trivs i den miljön.

För att inte tala om att rensa denna slänten för ogräs och plantera något finare istället. Det lär bli en utmaning för här frodas vinda, kvickrot och maskrosor bland annat. Ett krävande och utsatt läge är det också med mycket blåst och sol. 

Fortsättning följer förhoppningsvis under 2024 vad gäller plantor på berget. För stunden njuter vi av att kunna ta oss upp och ner utan risk för benbrott eller andra skador 😀

Torrt, torrare, torrast

Att det är torrt här hos oss vid kusten i östra Svealand är ingen nyhet längre. Så är det så gott som varje sommar numera. Sommaren 2016 är tyvärr inget undantag.

I år var det torrt redan från April och Maj månad. Det bättrades något i andra halvan av Juni då det inte bara kom regn utan ibland kom det regn flera dagar på raken. Ett dygn fick vi så mycket som 21 mm - det är rekord i vår trädgård. Oftast får vi nöja oss med någon enstaka millimeter.

Nu har det kommit 1 (!!) mm den senaste månaden och kombinerat med strålande solsken och varma vindar betyder det att trädgården inte bara är torr - den är extremt torr!

"Varför vattnar ni inte då?" kanske många undrar. Svaret på den givna frågan är att jo, det gör vi. Men vi har egen brunn och bor i ett område med vattenbrist så att sätta på vattenspridaren är inte att tänka på. Istället vattnar jag med vattenkanna och hämtar vatten i våra två dammar och i våra regntunnor. Vi tar till vara så mycket regnvatten vi bara kan; vattnet från hustaket går till ena dammen, vattnet från uthuset går till regntunnor och vattnet från ena växthustaket går till andra dammen. Skulle det råka bli fullt i dammarna eller regntunnorna går överskottsvattnet ut i några av våra rabatter genom droppslangar.

"Varför anpassar ni inte växtvalet efter förutsättningarna istället?" är en annan berättigad fråga. Jo, det skulle vi förstås kunna göra men att bara odla torktåliga växter som tistlar, kärleksört, sedum och lavendel tilltalar mig inte. Och erfarenhetsmässigt kan jag säga att även dessa slokar i torkan. Istället försöker vi göra förutsättningarna så bra vi kan för att växterna ska kunna klara sig även om de inte är typiska "torrväxter". Vi har anlagt våtbäddar och gjort "vattenmagasin" i botten på några av våra upphöjda planteringar (mera om detta kommer i ett separat blogginlägg någon gång under hösten/vintern). Våra nyplanterade träd har fått vattenpåsar (såna som ofta ses i kommunala planteringar) och flera av våra nya planteringar med buskar har fått en yta täckt av täckbark som hjälper till att hålla fukten kvar i jorden.

När jag vattnar prioriterar jag alltid nyplanterade växter samt de som jag är mest rädd om. Resten får tyvärr klara sig bäst det går. Här följer bilder på några av de som inte är så lyckligt lottade att de får vatten

Backsippan (som ju brukar vara torktåliga) har lagt sig ner.

Våra perenna Stockrosor brukar bli ett par meter höga och få många blommor, även om det är torka. I år är de bara ungefär metern hög och blommar nästan inte alls. Jag misstänker att vårens torka kan ligga bakom detta.

Den Kaukasiska Förgätmigejen brukar vara stor och frodig och täcka över markduken bakom stenarna.....när den får vatten vill säga.

Vissa av Hostorna börjar också ge upp.

Ormbunkarna börjar lägga sig

Och rabattkanten med Praktbetonika är även den en trist syn.

De självsådda Ringblommorna ser mestadels ut så här i år

Och någon höstfägring från denna Glansmiskantusen kan vi nog knappast förvänta oss.

Vi har inte så många kvadratmeter gräsmatta, men de vi har ser ut så här

Och Jordgubbslandet är även det en trist syn.

Bland de finaste i trädgården just nu är faktiskt växterna som står i "planteringskö" i skuggigt läge vid uthuset. De turas nämligen om att få stå i baljan med vatten så de får dra så mycket vatten de bara vill. Att plantera i nuläget är inte att tänka på, det får vi helt enkelt vänta med tills det kommer regn.....för förr eller senare borde det ju regna även här......eller?

Humlefavoriter

Anne med bloggen Moseplassen har startat en Humleutmaning och som många säkert redan har märkt finns det mycket intressant att läsa om humlor på nordiska trädgårdsbloggar just nu. Anledningen är att humlorna (likt bina och fjärilarna) har det svårt och minskar dramatiskt i antal. Detta kommer på sikt få förödande konsekvenser inte bara för humlorna själva utan även för oss människor. Att vända trenden är alltså inte bara viktigt utan snarare livsviktigt!

Jag har fått utmaningen från MarJE och Marit och givetvis tar jag den:-)

Jag tänker inte skriva så mycket om humlan i sig - det har många andra redan gjort så bra så jag hoppar över det.  Istället tänker jag skriva lite om vad vi som trädgårdsägare kan göra för att för att humlorna skall trivas hos oss.

Humlorna är flitiga och börjar flyga redan tidigt på våren och håller sedan igång hela säsongen. Här är några av deras favoriter

Blommande fruktträd (här äpple)

Fingerborgsblommor

Krokus

Timjan

Gräslök

Tistel

Prästkrage

Stockros

Det Norske Hageselskapet har en lista på "humlevänliga" växter - den hittar du här.  

Ett ofrivilligt projekt

Så här års är det roligt att läsa om kommande projekt hos många trädgårdsbloggare. Det skall byggas växthus, göras nya rabatter, sättas upp nya staket, uteplatser skall göras i ordning och många rabatter skall få sig ett ansiktslyft.

Vi har också ett projekt för 2013. Ett jättestort projekt - dyrt dessutom:-( Fick vi välja själv skulle vi aldrig genomföra projektet. Men vi får inte välja, kommunen har redan valt åt oss och beslutat att det måste genomföras. Projektet har dessutom en tidsgräns för när det måste vara klart så vi kan inte skjuta upp det.

Lite bakgrundshistoria:

Vårt hus byggdes på slutet av 30-talet som "sportstuga". På den tiden var detta området "vischan", även om det bara är lite drygt två mil till Stockholm. Huset har ägts av samma familj tills vi köpte det 2010. När det gjordes om från sportstuga till permanentbostad vet jag inte riktigt, men troligtvis 1971 då det byggdes ut. 1971 byggdes även en ny avloppsanläggning. Vi har egen brunn och alltså ett eget reningsverk.

Sedan 1971 har många flyttat till området även om det fortfarande är många fastigheter som används som sommarstugor. Av den anledningen byggs det kommunala vatten-och avloppssystemet nu ut och så småningom kommer vi också anslutas till det, men det dröjer ganska manga år tills dess. Under tiden kontrollerar kommunen privata reningsverk för att se att de uppfyller miljökraven. Vår anläggning kontrollerades i höstas och den duger alltså inte längre. Den är fullt funktionsduglig, men uppfyller inte miljökraven som gäller nu. Vårt projekt är alltså att byta ut reningsverket.

Avloppet och reningsverket ligger typiskt nog MITT i trädgården, i den delen vi började göra i ordning förra sommaren (gröna locket mitt i bilden)

Jag har hoppats (även om jag innerst inne har vetat att det inte är en bra lösning) att den nya anläggningen skulle kunna byggas någon annanstans på tomten. Vi har hittat en entreprenör som kan ta jobbet och igår var de här och tittade på tomten och den befintliga anläggningen. Och därmed grusades alla mina förhoppningar och drömmar om en "enkel lösning". Den nya anläggningen kommer ligga på samma plats som den gamla och man måste in med en grävmaskin i trädgården. Och det värsta av allt; vi måste såga ner våra äppelträd.

Vi har tre gamla äppelträd i trädgården. Underbart vackra, knotiga gamla träd. Vi har varit tvungna att ta bort ganska många träd på tomten (några har stått för nära husen, andra har varit döda eller i mycket dåligt skick), men att ta bort äppelträden har aldrig varit aktuellt. Förrän nu.....

Och det är då jag blir ledsen, besviken och lite förbannad. För utan äppelträden blir inte vår trädgård den samma mer. Självklart kan vi plantera nya träd, men det tar många år innan de blir stora och gamla äppelträd hör ju till i en gammal trädgård.....tycker jag:-)

Därmed ställs ett av trädgårdsårets stora höjdpunkter in hos oss, det blir inga blommande äppelträd här i år.....

Miljön är viktig och jag kan acceptera och förstå att vi måste byta ut vår anläggning även om vi skall få kommunalt vatten så småningom. Att det blir fruktansvärt dyrt kan jag kanske leva med. Att flera rabatter kommer förstöras har jag insett och accepterat, de är ganska nya och går att göra om. Men att äppelträden försvinner? Nej, det har jag mycket svårt att både acceptere och leva med.

Så just nu sörjer jag våra äppelträd. Om någon dag eller så skall jag försöka rycka upp mig och tänka framåt. Nu måste det ju göras nya planer och planteras nya träd:-)

Min nya trädgård

Vi har alltså flyttat från huset och trädgården som jag har skrivit om tidigare. Den 1:a juni flyttade vi in i ett hus som ligger ca 1 mil ifrån det gamla. Den nya trädgården ligger lite längre söderut och det allra bästa med den är att den ligger ett stenkast från havet och vi har ca 50 meter till badbryggan. Dessutom har vi nu en fantastisk havsutsikt från hela tomten och i stort sett alla rum i huset.

Min nya trädgård är ganska gammal. Huset är byggt 1938 och trädgården är nog nästan lika gammal. Den är ganska stor (drygt 2000 kvm), brant och här finns massor att göra. Trädgården ser ut att ha varit riktigt fin en gång i tiden, men de senaste årens ägare verkar bara ha klippt gräsmattan, allt annat är eftersatt. Här finns gamla stenmurar, en slingrande grusgång, stentrappor, flera äppelträd, ett körsbärsträd, massor med buskar och träd och några igenvuxna rabatter.

Här är några bilder tagna strax före midsommar medans det fortfarande var grönt i trädgården. Sedan dess har det varit varmt och torrt i flera veckor så nu är det mesta gult och torrt.

Vi har två gigantiska doftschersminer på tomten, ca 4-5 meter höga. Här är den ena



Vi har även en hel del andra buskar. Några har jag lyckats identifiera, andra är fortfarande en gåta:-) Vi har bl.a. två olika sorters rhododendron, kerria, sibirisk ärtbuske, rosenspirea, syrener, forsythia, busktallar, vinbär och krypoxbär. Många av buskarna växer i slänterna på tomten. Det är fint, men det behövs en hel del rensning och föryngringsbeskärning bland buskarna. Här är några av buskarna fotograferad nerifrån slänten



Här är en vy över "mittpartiet" i trädgården.



Som synes finns det gott om projekt här. Det behövs rensas, beskäras, fällas träd, fyllas ut och bytas jord på en del ställen. Vi har börjat litegrann, men det kommer jag skriva om nästa gång. Hur som helst så har jag gott om planer, drömmar och förväntningar till min nya trädgård. Jag tror att den har potential att bli jättefin! Det kommer att ta tid, men jag har tid:-)

Sitat-stafett

Her kommer et inlegg på norsk. Jeg har blitt utfordret av Mia som er svensk og bor i Norge (selv er jeg norsk og bor i Sverige:-) Det er Petunia som har startet denne stafetten. Det går ut på at man skal illustrere ett sitat med et bilde.

Jeg velger ordtaket "Det er ille å bake og aldri smake" som jeg synes illustreres godt av dette bildet tatt på en rasteplass på Gotland.



Dette bildet passer også godt til et av de fineste sitatene jeg kjenner (og som jeg allerede har på bloggen min i kolonnen til höyre) Det er av Harry Martinsson og lyder:

Äger du tvenne slantar, sade Li Ti på en resa, köp då ett bröd och en blomma. Brödet är till för din föda. Blomman betyder att livet är värt att leva.

Og her kommer blomsten som får illustrere sitatet



Det hörer til denne utfordringen at man skal sende stafettpinne videre til to andre bloggere.....den er ikke helt lett når man er ny i bloggverden:-)
Jeg sender videre til Furulunden og håper det er greit at jeg bare sender videre til en person.