Det finns så mycket att glädja sig åt....

Det finns så mycket att glädja sig åt när man har en trädgård. Här är några saker som gladde mig på min kvällsrunda i går kväll.

Julrosrabatten som domineras av Julrosor, Vitsippor och Pioner är fin året om men som allra finast nu när alla Julrosor och Vitsippor blommar för fullt.

Här är några av Julrosorna i närbild, man kan inte bli annat än glad av såna skönheter!

Helleborus hybridus 'Blue Metallic Lady'

Helleborus orientalis 'Yellow'

Helleborus orientalis 'Double Ellen Picotee'

Helleborus orientalis 'White Spotted Lady'

Denna rabatten domineras så här års av Kungsängsliljor, Fritillaria meleagris, som snart börjar blomma. Lite extra glad blir jag när jag ser att många nya spiror är på väg upp. Varje år strör jag fröna från de överblommade liljorna runt i rabatten i hopp om att det så småningom ska bli som en äng av Kungsängsliljor. Förra årets "sådd" verkar vara extra lyckad, det är många små spiror på gång nu.

Nästa glädjeämne är alla Pioner som börjat spira nu. Det verkar som att de växer flera centimeter om dagen och de är nästan lika vackra nu som när de blommar.

Att Doronicumen har börjat blomma glädjer jag mig lite extra åt. Denna har jag nämligen tagit med mig från min mammas trädgård  - det är lite av barndomens vårblomma för mig.

Att den variegerade Gullflockan, Hacquetia epipactis 'Thor', har vuxit sig så stor och fin är ett annat glädjeämne. Denna ska jag dela senare i år så jag får njuta av den på flera ställen.

Spontana frösådder som dyker upp i trädgården är inte alltid ett glädjeämne. Undrar hur många aklejor och daggkåpor jag har rensat bort i grusgången tex? Men denna Flocknävan har verkligen hittat en plats jag gillar. Mitt mellan stenarna i rabattkanten har den slagit sig när som en grön friskus bland allt det gråa - gillas skarpt!

Att man efter några försök äntligen har hittat platsen där Bambun, Fargesia nitida, trivs och frodas är verkligen något att glädja sig åt! Den står där så grön och fin hela året, om bara några veckor kommer den vara mindre dominant när alla Hostor och andra gröna växter har vuxit till sig, men fram tills dess är den verkligen rabattens mittpunkt.

Den Japanska Pionen, Paeonia japonica, blir lite större för varje år och i år har den fyra knoppar - så många knoppar har den aldrig haft tidigare. Bara att se fram emot ljuvlig (men kort) blomning snart.

En annan som snart kommer blomma är Rhododendron 'Tibet'

När hänglärken, Larix decidua 'Puli', grönskar - ja då är det omöjligt att inte glädjas lite extra. Visst är de fina de små gröna skotten?

Inte ens  en syn som detta kunde dämpa min glädje på kvällsrundan igår. Jag hade ju saxen i fickan (som alltid) och denna krabaten är numera förpassad till "de eviga snigeljaktmarker". Antalet sniglar har minskat avsevärt i vår trädgård under åren - jag inbillar mig att min idoga jakt så gott som varje kväll och morgon har med saken att göra.

Och det finns glädjeämnen kvar att njuta av i helgen också - då ska jag nämligen bland annat plantera denna skönheten Vitsippan Anemone nemorosa 'Lena' :-)

OBS! Inlägget är korrigerat efter att Gunilla påpekade att det nog inte var en Rh. 'Teddy Bear' på bilden. Och visst hade hon rätt - det är ingen 'Teddy Bear' det är en 'Tibet'. Så går det när man tror sig komma ihåg namn i huvudet:-) Stort tack till Gunilla! 

Besök i trädgården

Den första trädgårdsföreningen jag gick med i är Nacka-Värmdö Trädgårdssällskap och där är jag sedan drygt tre år med i styrelsen. För ett tag sedan fick jag frågan från en av de andra styrelsemedlemmarna om de inte kunde få komma hit och titta på trädgården och i torsdags kom det åtta personer hit - så många besökare samtidigt har vi aldrig haft förut. Vi hade en jättetrevlig kväll och som vanligt när man har ett gemensamt intresse är det inte svårt att hitta samtalsämnen.

Vi har inte haft så jättemånga trädgårdsbesök än, men jag tycker alltid det är fascinerande att se vad det är besökarna fastnar för eller särskilt lägger märke till. Det är nämligen allt som oftast inte alltid samma sak som jag själv håller fokuset på.

En sak vi alltid får kommentarer om är vår tomts läge och vi har förmånen att bo på ett väldigt vackert ställe med en magnifik utsikt över Erstaviken. Det var faktiskt för läget och utsikten vi köpte denna fastigheten för sju år sedan. Huset i sig är inte särskilt märkvärdigt. Här är vyn från övre parkeringen, det första besökarna ser när de kommer hit.

Ute på parkeringen finns en av våra allra finaste buskar som också brukar få mycket uppmärksamhet, flädern Sambucus nigra 'Black Lace'. Denna fick jag som liten stickling av norska bloggvännen Marit sommaren 2011. Nu är den allt annat än liten, den är flera meter både på höjden och bredden och är extra fin nu när den blommar. Nu fick flera av besökarna med sig sticklingar hem och förhoppningsvis blir de om några år lika fina som vår buske har blivit.

Detta är toppen på en av våra nya Lönnar som också väckte många frågor. Detta är en Acer conspicuum 'Phoenix', en strimlönn med stora blad. Vårt exemplar har inte planterats än, vi måste flytta på en stor sten först.

Våra Schersminer fick också många kommentarer och det är inte så konstigt. De är gamla och stora och just nu är de på sin absoluta höjdpunkt. Doften känns på flera meters håll och jag tycker den är helt underbar. Detta är den minsta busken, vid övre dammen och växthuset.

Nästa står bara några meter bort från den första och har blivit riktigt bred och fin efter att vi rensade upp runt om den för ett par år sedan. Tidigare trängdes den med en massa andra buskar och sly och kom inte alls till sin rätt.

Vi har faktiskt ännu en Schersmin i samma storlek som dessa och en som är ännu mycket större men de har inte börjat blomma än.

Hostan 'Sum and Substance' har vi flera av och de fick också många kommentarer, och det är klart - de är enorma och svåra att inte lägga märka till.

Det var inte bara stora dominerande växter som fångade besökarnas uppmärksamhet. Denna lilla Rhododendron 'Scotian Rosebud' var det flera som lade märke till. Den sjunger på sista versen nu, men blommorna är verkligen något alldeles extra.

Den här slänten var det flera som gillade. Den får maken ta åt sig hela äran för. Det är han som har anlagt den, handlat växter och planterat. Färgerna går i röda och gula nyanser och resultatet har blivit riktigt fint tycker jag. Allt gjordes under förra våren så planteringen är bara ett år gammal, men har utvecklats bra på den korta tiden.

Yucca filamentosa var det inte många som kände till. I år ser den ut till att kunna blomma för första gången och visst är den speciell. Flera undrade om vi övervintrade den inne, men det gör vi inte. Den står ute året om och är lika fin och grön på vintern som den är nu.

Vår gamla Liguster var det flera som gillade och den gillar vi också.

Våra terrasseringar blev det mycket prat om. Att bo i en brant slänt medför en del utmaningar och detta har varit en av de största. Vi är inte klara med detta området ännu, mycket återstår att plantera och anlägga men det största jobbet är nog gjort ändå.

Vi har många Pioner i trädgården och det är klart att det blev mycket pionsnack. Detta är en 'Festiva Maxima', den första Pionen jag köpte för några år sedan.

Ett samtalsämne lika givet som utsikten är alla stenar som finns överallt på tomten. Vi använder dem ofta som rabattkanter i våra upphöjda planteringar och får många frågor om hur vi har lyckats få dem på plats. Några har lagts på plats med en grävmaskin när vi anlade nytt reningsverk för några år sedan, men de allra flesta har vi (mest maken) flyttat själv med hjälp av spett och pirra.

Denna flädern Sambucus racemosa 'Sutherland Gold' har vi köpt som gulbladig, men lime är nog en mera korrekt färg. Den "bor ihop" med ett flertal Smällspireor och flera av besökarna både kommenterade och hade frågor om dessa.

Att få besök i trädgården är verkligen trevligt - vi har börjat inse det nu. Själv ser jag oftast bara allt vi inte har gjort och alla ofärdiga områden i trädgården, men våra besökare har fokuserat på helt andra saker. Några stora visningar har vi ju inte haft ännu och det medför nog helt andra utmaningar än en liten grupp på åtta personer men besök i trädgården har verkligen gett mersmak för vår del!

"Skjut inte upp till morgondagen....

....det du kan göra idag", lyder ett gammalt talesätt. Tyvärr var det precis vad jag gjorde igår.

Vår Paeonia japonica (som enligt vissa källor borde heta Paeonia obovata spp japonica) blommade med två blommor för första gången, och igår var dagen då båda blommorna var utslagna samtidigt.En sån viktig händelse borde givetvis förevigas men jag hade inte kameran ute och det var hela tiden en massa annat som skulle göras. Som tur är tog jag en bild med mobilen för någon kamerabild blev det inte igår och idag är det bara en blomma kvar. Så då får jag leva med denna halvdåliga bild som dokumentation (och förhoppningsvis vara klokare nästa gång något liknande inträffar :-)

Paeonia japonica.....

....så heter denna lilla skönheten

Jag köpte denna som en mycket liten planta av Johnny Andresen (välkänd medlem i STA som ofta deltar på växtmarknader) för 2,5 år sedan. Första året hade den en knopp som jag lyckades bryta av när jag rensa de ogräs (gissa om jag var arg då?) Andra året kom det en blomma och likaså i år. Plantan växer sakta till sig och blir lite större för varje år, på sikt kan den bli ungefär 60 cm hög.

Min Paeonia japonica står i et läge som är ganska soligt på våren, men halvskuggigt när träden runt omkring får löv. Jorden är lerig men uppblandad med mycket kompost så man kan nog kalla den mullrik. Paeonia japonica blommar tidigt och snabbt - på några dagar är det hela över så man får passa på och njuta den korta tiden :-)

Julrosfynd

I torsdags var jag på Blomsterlandet, vilket inte händer så ofta. Generellt sett tycker jag oftast att handelsträdgårdar som inte ingår i kedjor är roligare och har bättre sortiment än de stora "drakarna". Denna gången skulle jag köpa bevattningsmatta till makens chiliodling, men det fanns inte. Däremot hade de Julrosor som reades ut så helt oplanerat kom jag hem med tre Julrosor som bara kostade en hundring mot normalt tre hundra. Det märktes tydligt att enligt Blomsterlandet hade Julrosorna nu gjort sitt, antagligen för att de inte blommar längre. De sto torra och övergivna på en vagn och såg inte så mycket ut för världen. Men efter jag plockat bort de vissna bladen och plantorna fått en rejäl rotblöta blev de hur pigga och fina som helst.

Detta är sorterna 'Pretty Ellen White', 'Double Ellen Red' och 'Double Ellen Picote'.Och efter att två Pioner flyttades fick de plats i det som mer och mer börjar likna en ren Julrosrabatt. (Ovanför rabatterna håller vi på och terrasserar slänten - därav alla stenar och markduk)

 

Pionerna fick flytta till rabatten vid infarten där de får sällskap med en klätterros 'Awakening', tre andra Pioner och spansknävan Geranium endresii. Just nu domineras rabatten av Påskliljor, men snart tar Pionerna och Nävorna över.

Det sägs ofta att man inte kan flytta Pioner, men det är inte min erfarenhet. Jag har flyttat ett antal Pioner och samtliga har klarat det galant och blommat lika fint som vanligt.

Mmmmmm....

I slutet av juni och början av juli dominerar dofterna i vår trädgård. Här är några av de som doftar godast....

Klematis 'Betty Corning'. Denna står precis vid vår ingångsdörr. Vi köpte den 2011 och det är först i år den har blivit hyfsad stor och fått mer än bara några enstaka blommor. Och plötsligt märkte vi att den doftade och den doftar riktigt gott dessutom. Snacka om trevlig överraskning!

Kaprifolen är en given favorit! Vi har två och jag skulle gärna ha flera. När jag går förbi och känner den underbara doften minns jag min mormor och morfars trädgård och den gigantiska Kaprifolen de hade. Dofter kan verkligen återskapa minnen!

Rosen 'Racquel Renaissance'. Denna köpte vi förra sommaren bara för att den doftade så gott. Den är fin annars också, men doften är den stora behållningen.

Rosen 'Friesia'. Även den köpt förra året.

Doftschersminerna. Vi har fyra gamla, stora buskar och när de blommar känns doften i nästan hela trädgården.

På bilden nedan visas den största av Schersminerna. Ungefär fyra meter hög och minst lika bred. Den är på sitt finaste nu och då förlåter jag den alla egenskaper som inte är så positiva (som att den skräpar ner något enormt, att den är sen att grönska på våren, att den är makalöst trist i vinterhalvåret och att grenarna viker sig så fort det kommer snö) Nu doftar den himmelskt och de vita blommorna "lyser" på kvällarna och jag är så kär som man bara kan bli i en gammal buske:-)

Och så Doftpionerna förstås, här en 'Festiva Maxima'. I år har de blomstrat mer än någonsin och vi har lyxat till det och plockat blommor så det doftar gott inomhus också.

Det kommer dofta i trädgården resten av sommaren också, men inte på samma sätt som nu - så det gäller att passa på att stoppa näsan i alla väldoftande blommor nu och tacka för att man inte är täppt i näsan:-)