Dagar som denna

Dagar som denna kan man leva länge på! Sju grader i skuggan gjorde det till en riktigt skön trädgårdsdag. Jag har rensat och städat i trädgården samtidigt som jag lyssnat på fågelkvitter och letat vårtecken. Och när man lyfter på täcket med fjolårslöv och vissna växter så finns de där.......vårens små underverk 💚

Hej Våren - vart tog du vägen?

Jag brukar säga att jag gillar att våren är långsam, jag vill kunna njuta länge av vårlökar och andra vårblommor.  Men lite tempo tycker jag ändå att man kan kräva. Det är förstås underbart att Snödropparna har blommat oförtrutet strax utanför vår dörr enda sedan början av februari, men alla andra vårblommor står helt still.

Krokusarna har stannat av och det känns lite tråkigt. Instagram och Facebook svämmar över av bilder på Krokusar i när sagt varenda trädgård i Stor-Stockholm men hos oss är det inte nära till blommor än. Jag misstänker att det har med närheten till havet att göra, våra Krokusar och vårblommor generellt är alltid sena.

Några av Julrosorna börjar få knoppar, snart är det dags att klippa bort alla gamla blad. 

Finast just nu är nog ändå Vårljungen Erica carnea 'Winterfreude' som jag köpte på STA's riksmöte förra sommaren. Jag är så glad att just denna har klarat vintern!

Jag går mina dagliga trädgårdsrundor och spanar efter vårtecken men det händer inte mycket. Just nu är det flera minusgrader ute och det hjälper ju inte heller till förstås. Måtte det vända snart, jag vill ha vårblomning NU! 😎

 

Trappan som satt långt inne

I många år har vi haft en utmaning i trädgården som har varit svår att lösa och det är framkomligheten på berget i den sydöstra delen av tomten. Vi har stött och blött olika alternativ utan att hitta någon bra lösning innan maken på försommaren 2023 fick en strålande idé som han genast satte igång med, en trappa i moduler som "svävar" över marken.

Eftersom modulerna inte är i direkt markkontakt försvinner problemet med alla gropar och ojämnheter i berget, det blir plant och fint att gå ändå.

Modulerna är byggda var för sig och är alla i olika storlekar. Återigen har vi haft nytta av bergborren maken skaffade för några år sedan, det måste varit bland de bästa verktygen han någonsin köpt!

Nästa utmaning blir att försöka ersätta allt ogräs i åtminstone några av alla skrevor på berget med växter som trivs i den miljön.

För att inte tala om att rensa denna slänten för ogräs och plantera något finare istället. Det lär bli en utmaning för här frodas vinda, kvickrot och maskrosor bland annat. Ett krävande och utsatt läge är det också med mycket blåst och sol. 

Fortsättning följer förhoppningsvis under 2024 vad gäller plantor på berget. För stunden njuter vi av att kunna ta oss upp och ner utan risk för benbrott eller andra skador 😀